Vad drömmer du om?

 
Hej! Denna dag har bestått av städning & att lata framför tvn i sovrummet. Barnens faster var här och umgicks i några timmar. Hon bjöd på grillad kyckling & sen hade hon köpt med sig fika. 

Julia tyckte det var jätte kul att hon kom hit och de sparkade boll tillsammans. 

Satt och funderade på vad jag har för drömmar, ja helt bara sådär. Känns ibland som man glömmer bort vad som är viktigt i livet. Och kanske glömmer bort att drömma. Jag drömmer ofta, ibland alldes för mycket. Kan ibland undra varför jag drömmer när jag vet att de inte går i uppfyllelse. Men de är viktigt att drömma, speciellt för att man själv ska få må bra. Ja som sagt jag drömmer ofta. Om ett hus på landet med vita knutar. Ett lantligt kök & en stor trädgård där jag får plats med alla barn. Jag kan se framför mig hur jag & Mathias sitter på terassen och dricker te. De får gärna vara utsikt över en åker eller lite vatten. Att vi bara njuter. Fler barn, absolut. Jag vill gärna ha fler barn. Men det får nog vänta lite. Jag tror ni läsare vet om att jag är en person som älskar barn. Barn för mig är otroligt viktigt. Jag är som en barbamamma. Att omges av barn är som en välsignelse. Tänk egentligen va drömmar får en, att liksom åka med på en resa. Vad drömmer du om?

Nu ska lilla jag, gå och lägga mig, drömma vidare på drömmarna jag strävar efter. De är en dag imorgon också. 
Kram 

Pettson & Findus Teater

 
Hej! Denna helg har spenderats med min bror. Julia & Mathias var på Pettson & Findus teater idag. Mathias tog jätte fina kort! Julia hade jätte roligt & autograf fick hon också! 

Mathias har precis skjutsat hem min bror. Så nu är han påväg tillbaka. Barnen är mätta & nybadade. Medans jag väntade med att äta då jag & Mathias ska beställa varsin kebabpizza och gosa ned oss. Nu behöver vi ta egen tid för varandra. 

Aaron har gnällt nu ett tag. Men sitter i knät hos mig och njuter & babblar. Han har kommit upp i den fasen när han vill vara med. Och nu har han börjat få sitta framåtvänd i babybjörnen då ingenting funkar förutom att han får vara med & kika. Snart blir Aaron 5 månader & Julia 4 år.

Idag har det planerats kalas. Först har vi ju bokat kalas på Leos lekland med Julias nära kompisar, alltså mina kusiner samt Mathias ena kusin o sen några nära vänner till Julia som hon i princip vuxit upp med samt en dagis kompis som Julia leker väldigt mycket med. De blir dyrt, 8 barn. Så planering och rätt priotiering så fungerar det. 

Sen ska vi beställa tårta. Mathias pappa känner en kvinna som gör fina tårtor. Så vi ska beställa en frost tårta. Då vi som många andra i familjen också köpt frost saker. 

Sen började planeringen om finland i påsk. Då vi ska vara där en vecka med både Mathias morbror + ena kusin, samt mathias mamma,lossas pappa, mormor & morfar. Sen vi. Vi åker lyxig dubbelhytt dit med två sovrum. Känns så skönt att få komma iväg. Vi behöver verkligen de här. Jag tycker vi bara lever i den här vardagsbubblan. Som ibland tar livet av en. Men härligt ska det bli. 

Planeringen har också sträckt sig så långt som i sommar. Vi planerar vad vi ska spara till. Blir nog en helg på astrid lindgrens värld igen med övernatting. Förra sommaren hade vi så roligt & hoppas på ännu en oförglömlig sommar. Léon blir även 2 år då och tiden bara rinner iväg. Jag känner hopp för framtiden nu. 

Nej nu mina kära, ska jag hänga upp den sista tvätten för idag. Sen så ska jag hoppa in i duschen. Kram 

En i mängden inom fyra kalla väggar



Hej. Sitter här lite ensam just nu. Mathias är hos sin pappa & ska följa med som sällskap till Norge imorgon. Så dagen spenderades med barnen och imorgon kommer även den spenderas med barnen. 

Är ganska trött, skulle behöva sova. Men kikar på födelsedagspresenter åt Julia. Hon fyller hela 4 år nästa månad och man kan ju undra egentligen vart tiden tagit vägen. Man har hela tiden tagit tiden förgivet. Skulle vilja spola tillbaka när hon var bebis och krama om hennes mulliga & goa kinder. O snart är hon väll lika stor som mig och kräver sitt likaväl som jag gjort. Dock har jag kanske inte haft föräldrarna i närheten och gjort precis som jag velat, då mitt liv har bestått i att se till att min egen familj som 15 åring ska ha det bra. 

Ja tänk va mycket man varit med om egentligen. Kan tycka de känns ganska skönt att skriva av sig lite. Jag ska nämligen gå & prata lite med en diakon från kyrkan. Kanske låter det konstigt, varför just jag? Jo de är för att min barndom har suttit många ärr i mig. Och för att kunna berarbeta vidare detta måste jag gå och prata med någon. Jag uteslöt vården då jag tycker de känns som man bara är en i mängden inom fyra kalla väggar & en stol. Sen så har kyrkan varit en viktig plats för mig. En plats där jag kan gråta. Jag tror absolut inte gå gud, gud. Utan mer på något som jag känner mig trygg i. Ett liv efter döden där mina nära finns och kan ta hand om mig. Även att man föds om och blir något annat. Som en vacker fågel eller så. Så kyrkan har varit en plats där jag kunnat gråtit. För som många inte vet så har ju mitt liv gått fruktansvärt fort. Ibland känns de som man springer ett marathon och man har ingen aning om man är påväg att vinna eller om man ligger sist. De är som om tiden rusar förbi en och man står still och tittar på. Därför behöver jag någon som förstår mig och inte registrerar mig i någon journal som ska följa och tynga mig hela livet. Så imorgon ringer jag. De är på tiden helt enkelt! 

Nu ska jag lägga mig ned och kika lite repriser innan jag ska sova. 
O glöm inte, jag är inte mer perfekt än du bara för att mitt liv verkar vara det.
Kram
Visa fler inlägg