Jenny

Efter en hel veckas värk och onda sammandragningar. Så fick jag riktiga de riktiga värkarna klockan . 03.30 den 19:de Juli. Jag satt på toaletten och vankade fram och tillbaka. Och kände redan då att det var på g.

Försökte väcka Mathias runt klockan 4 och säga att jag hade ont, men istället gick jag och la mig och somnade efter många om och men. Klockan 7 vaknade jag igen efter att ha vaknat nästan varje halvtimme och Mathias var redo för jobb. Jag gick och vankade fram och tillbaka i lägenheten. Men eftersom mina förvärkar hade kommit och gått i en vecka trodde jag att de skulle gå över, Mathias åkte till jobbet ca . 08.00 och nu började mitt flåsande bli till "krystliknande andning". Jag bad Mathias komma hem & skrev till Julias g.farmor att komma hit (hon var barnvakt)
Monika & Mathias kom exakt samtidigt hem. Klockan 08.30 bar det iväg mot förlossningen.

När jag väl var inne var jag öppen 5 cm och de satt i EDA eftersom jag hade så ont.
Mathias var hungrig och jag var godis sugen så han sprang ned till sjukhusets cafeteria och köpte hamburgare med strips. 
Medans Mathias är borta kommer barnmorskan in, kollar till mina värkar som visar att sedan jag kom in har jag bara fått en värk. Hon trodde att jag inte fått igång mitt värkarbete. Vi väntade in Mathias för att de skulle spräcka hål på fosterhinnan. Men efter mycket väntande så bestämde sig dem för att ta hål på den innan han kom tbx. Och jag frågade om de skulle sätta igång snabbt efter att hinnan gått eftersom jag ville att Mathias skulle hinna tillbaka. Men barnmorskan sa att eftersom jag bara var öppen 5cm och jag inte hade ett riktigt värkarbete så skulle de ta iallfall kanske minst några timmar innan de kom igång.

När vattnet gått, kom Mathias tillbaka. Mathias åt upp sin mat och jag låg och åt upp de sista av hans strips. Då jag känner ett tryck nedåt!

"Jag skrek till mathias : ge mig lustgasen , han kommer!
Men eftersom de sagt att man inte skulle ta lustgas i samband med EDAN så tröck mathias istället på larmknappen.

Barnmorskan kom tillbaka och sa "han kommer nog inte än, du har inget riktigt värkarbete. (FORTFARANDE -.-) men jag skrek hela tiden, HAN KOMMER HAN KOMMER!
Hon tittade hur öppen jag var och jag var öppen 10cm. Barnmorskan skulle försöka göra så jag skulle kissa, men precis då krystar jag till och hans huvud var på väg ut. 

JAG SER HUVUDET, skrek barnmorskan.
Jag blev så rädd eftersom jag inte fått någon dos av EDAN som jag från början ville ha. Jag är så rädd för paniksmärtan, alltså smärtan som man inte kan kontrollera över. Då när man blir så rädd att man bara skakar.
Men de hann inte ge mig någon EDA dos utan efter två krystar var han ute.
Krystarbetet tog 3 minuter.

Ut till världen kom världens underbarste kille. Lilla Leon. Han var så vacker, både mathias & jag sken av ren lycka! 
Vi älskar dig Leon, ♥
/Mamma,Pappa & Storasyster Julia ♥