Är jag som alla andra 19åringar?
Gokväll. Barnen sover, Mathias är & kvällsbastar hos Julias gudföräldrar Sonja & Johan. Ett lugn har dragit sig här hemma, jag känner tystnaden av att få vara mig själv för en stund. Denna pressade vecka har gjort mig helt slut. Trotts att mycket mer än att se till att barnen varit på förskolan & att försöka hitta på saker har fått mig att känna stress mage. Roligast är också, (oerhört bra info) att ha lingonveckan på detta. Jag hurrade av glädje. Not. Imorgon kommer prästen Helené, en fantastisk präst, och ska prata med oss om dopet!
Jag började fundera lite idag också. Jag brukar ju dela med mig av mina tankar med er. Hur intressant kan egentligen ens liv vara? För mig är ju mitt 19åriga liv helt normalt, förutom att jag har 3 fantastiska barn och ett gift-liv. De var en person idag som sa "Ja men mitt liv är inte heller så roligt, jag är helt normal. Precis som alla andra, mitt liv kanske är vardag för mig, men intressant för någon annan"!
Jag börjar undra om mitt liv är intressant. Jag menar, jag vaknar på morgonen, gör i ordning 3 barn, precis som vilken 3 barnsmamma som helst. Går till dagis, hem , plockar lite. Mathias hämtar. Jag matar Aaron emellan allt. Och sen gör vi saker på em. Sedan middag & nattitajm. Jag ser det absolut inte som intressant, trotts att dygnet har fler timmar än endast massa måsten.
Klart att jag tycker andras liv är mycket mer intressant. Och visst, jag har bakrunds historier som kanske gör livet mer intressant. Jag är trotts allt ung mamma. Men mer än så är jag inte, jag är precis som vilken 19åring som helst. Jag har bara valt familjelivet. Jag ser allt på samma perspektiv som en tonåring & lever mitt liv precis som jag vore en... eller förutom att jag är gift, 3barnsmamma & bor 10 mil från min släkt. Ja allt annat ser precis likadant ut, och nej jag dricker inte.
Å vad komplicerat allt blir när man tänker efter. Jag kanske inte är som alla andra 19åringar, nej klart jag inte är. Jag är Jenny, den person jag alltid velat vara. Jag hoppas bara att jag någon gång kanske inser vad jag har & ser det intressant. Jag hoppas jag förgyller andras dagar med intresse!
Eller ser ni mig som intressant?
Kram på er alla!
Jag började fundera lite idag också. Jag brukar ju dela med mig av mina tankar med er. Hur intressant kan egentligen ens liv vara? För mig är ju mitt 19åriga liv helt normalt, förutom att jag har 3 fantastiska barn och ett gift-liv. De var en person idag som sa "Ja men mitt liv är inte heller så roligt, jag är helt normal. Precis som alla andra, mitt liv kanske är vardag för mig, men intressant för någon annan"!
Jag börjar undra om mitt liv är intressant. Jag menar, jag vaknar på morgonen, gör i ordning 3 barn, precis som vilken 3 barnsmamma som helst. Går till dagis, hem , plockar lite. Mathias hämtar. Jag matar Aaron emellan allt. Och sen gör vi saker på em. Sedan middag & nattitajm. Jag ser det absolut inte som intressant, trotts att dygnet har fler timmar än endast massa måsten.
Klart att jag tycker andras liv är mycket mer intressant. Och visst, jag har bakrunds historier som kanske gör livet mer intressant. Jag är trotts allt ung mamma. Men mer än så är jag inte, jag är precis som vilken 19åring som helst. Jag har bara valt familjelivet. Jag ser allt på samma perspektiv som en tonåring & lever mitt liv precis som jag vore en... eller förutom att jag är gift, 3barnsmamma & bor 10 mil från min släkt. Ja allt annat ser precis likadant ut, och nej jag dricker inte.
Å vad komplicerat allt blir när man tänker efter. Jag kanske inte är som alla andra 19åringar, nej klart jag inte är. Jag är Jenny, den person jag alltid velat vara. Jag hoppas bara att jag någon gång kanske inser vad jag har & ser det intressant. Jag hoppas jag förgyller andras dagar med intresse!
Eller ser ni mig som intressant?
Kram på er alla!
hej! du har såå fin blogg =) kul att följa och så otroligt fina barn, jag har med tre barn, dock kanske inte så ung. är 32 snart:D men vart trebarnsmamma som 24 år =) kika gärna in på min blogg